Klackarna i taket, flickor och pojkar!

Då var det dags igen. Fast denna gången Alice och jag. Håller på och gör mig redo för någon random fest i stan, får väl se hur det här ska gå. Haha. OCh vet ni vad som hände nu? Jag vek mig. Som renaste veken i en smörklick blandat med honung, så vek jag är. Jag ringde och använde en av de lenaste rösterna till min mor. Jag är återigen en förlorare. Men ibland så måste man svälja värdigheten, jag har ändå haft den i snart 2 veckor. Det var nog dags nu. Blabla, jag tror ingen riktigt bryr sig om vad som händer med min mor, haha. Men ja, jag går nog nu! Ha det bra och simma lungt käraste barn.

Kommentarer
Postat av: miss friend

Tycker inte du skulle ge dig:O

2009-02-22 @ 17:09:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0